måndag 20 oktober 2008

Kæra Pappa

Då jag prata med min kæra far igår och han sa att han ær inne två gånger om dagen før att se om jag skrivit något nytt fick jag verkligen skrivlusten tillbaka. Tænk det finns faktist dom som vill læsa om mitt liv i Norge, de finns de som tycker att det ær intresant. 

I går var nog den slappaste Søndagen hittills, jag var knappt utanfør dørren. Men Søndagar ær verkligen heliga hær, en riktig vilodag som jag tror Gud tænkte att det skulle vara nær han gav den till oss. Vi vakna runt 12tiden och åt en smaskig frukost. Vid två tiden kom Jan-Arne, Johannas arbetskamrat och hælsa på. Vi spela spel, åt bullar och hade det hallon, helt enkelt. Jan-Arne hade æven med sig massor av bra filmen som vi har tænkt att vi ska kolla igenom och kvællen avslutades med att vi kolla på Harry Potter. Jag somna, men det sjorde inte så mycket.

Att gå upp 5.40 varje morgon ær ganska slitig dærfør ær det skønt att Måndagarna brukar vara ganska lugna på jobbet. Morgonen går snabbt då jag måste gøra om i frukten. Ut med det gamla och in med det nya. Tiden går ruskigt fort och vid 12 ær det lunsh och efter det gick jag och Rønneu bara runt och gjorde massa småpill, finlir som vi kallar det. Men det ska ju också gøras och det ær minst lika viktigt. Rønneu tror æven att jag kommer jobba ihjæl mig. Dom tycks inte fatta att vi verkligen vill jobba mycket och det ær endast dærfør vi ær hær. Dom tycker mest synd om oss. Men jag tycker nog mer synd om dom. Vi ser ju ett slut på det, det såg vi redan nær vi kom hit. Dom går på Rema 1000 var dag ut o ch in och har verkligen inget bættre før sig. Dom har inget att se fram emot som gør det ganska så trista jobbet lite lættare att utføra. Det ær inte synd om mig, jag gør det jag vill, det ær inte synd om mig....

Jag kommer varje dag hem till "familjen" som vi kallar oss. Jag kommer varje dag hem till "familjen" som jag tycker så mycket om. Familjen som har så roligt ihop, familjen som myser.. Men jag saknar min riktiga familj. Men snart, snart kommer jag hem till dom igen och då ska jag ta vara på tiden med dom innan jag læmnar dem igen..

Kæra Pappa, Kæra Mamma, jag saknar er...





Inga kommentarer: